tisdag 9 februari 2010

Midlake @Debaser Medis 100207

Midlake inledde med Winter dies, en av de starkaste låtarna från senaste skivan. Jag upplevde det som lite svajigt inledningsvis med en trummis som endera ökade eller sackade efter varje rundning. Men det tog sig. Rejält. De bjöd på större delen nya plattan uppblandat med höjdpunkterna från Van Occupather. Recensenter som skriver om Midlake verkar känna ett instinktivt behov att ironiskt distansera sig så långt som möjligt ifrån skägg och tvärflöjt, tvenne ting Midlake innehar i överflöd. Aftonbladets ditskickade skriver: "Där bland 70-talets mjuka mossa, tvärflöjter och gycklarbjällror har Texasbandet hittat en unik stig parallellt med dagens alternativrockscen.". Gycklarbjällror? Som om Midlake är nån slags medeltidslajvare. Dessutom måste Fleetwood Mac nämnas i tid och otid. Varför inte dra till med tidiga Genesis (runt Tresspass) istället? Det skulle åtminstone vara nästan lika fel. Detta distanserande blir väldigt larvigt, särskilt som det sker i nästan 100% av recensionerna. Varför vill man inte skriva nåt eget istället? Varför, när man nu har möjlighet att publicera sig i tidningar som DN, SVD eller Aftonbladet/Expressen, tar man inte chansen att göra något unikt? Formulera sig lite annorlunda? Tur att ingen bryr sig vad de skriver längre. Det är det bara sådana som jag som gör fortfarande och det av gammal vana.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Allå,

videon till Roscoe får mig att tänka på den fantastiskt tråkiga serien Hem till gården, kolla in vinjetten här

http://www.youtube.com/watch?v=CJfkQyfiNYQ

70-tal och mjuk mossa = ja, gycklarbrallor = nej, dock ett par ridbrallor. Ljussättning och färg identiska. Förutom att John Ronald Reuel inspirerat till lite skogsalver (se där, en klockren koppling till lajvare) så liknar Roscoe-videon inget annat än en säsongsavslutning med tillhörande uppsluppen middag efter 197x års avslutande program i rubricerad serie...

Och slutsatsen är att alla s.k. journalister resonerat precis så här! Rätt eller fel?

/C

Peter sa...

Hmmm...visst ser de ut som statister i Hem till gården i den videon. Men det jag blir mest trött på är att alla journalister måste tycka och skriva så jävla lika hela tiden. Jag känner å andra sidan alltid så när journalister/recensenter skriver om sånt jag gillar (även när recensenten och jag gillar samma sak). Jag kanske borde söka för det. KBT?