söndag 30 november 2008

Om övervakningssamhället

I Sydsvenska Dagbladets nätupplaga skriver Anders R. Olsson om de senaste årens lagändringar på området och citerar Benjamin Franklin: "Medborgare som ger upp sina rättigheter i utbyte mot säkerhet har snart varken det ena eller andra”.
Läs här...

torsdag 27 november 2008

IPRED


Låt oss anta att IPRED-lagen träder ikraft i 1 juli nästa år. Niklas Strömstedt släpper en ny skiva och eftersom ingen vågar ladda ner den går de till Åhlens och köper den istället. Lagom till jul har 120.000 ex. skeppats. Troligt scenario? Knappast. Tror någon att nedgången i skivföräljningen enbart beror på nedladdning? Skivindustrin har försökt hejda nya media tidigare (se bilden). Visst, jag tycker upphovsmännens rättigheter ska bevakas men inte genom att skiv- och filmbolag får agera privatpolis. För övrigt uttrycker gurun Bob Lefsetz det bäst igen och igen i sina newletters, t.ex. såhär:
"You can rail all day about piracy, you can say iTunes has turned it into a singles business (no, the Internet did), but the real story is with so many entertainment choices, so many diversions, we all don’t have to pay attention to the same overhyped crap. We get to choose what we want to listen to. In other words, the days of Tommy Mottola and Columbia’s Big Red Machine are dead. You can flog it, but that doesn’t mean anybody will buy it.

Music is underground again. Rejoice. It belongs to the people."

söndag 23 november 2008

Miles Volta


Min elektriska-Milesperiod håller i sig. Detta album, Agharta, är inspelat i Osaka,Japan 1975 under en eftermiddagsshow. Kvällsföreställningen finns också utgiven under namnet Pangaea. Detta är en jazzhårdrocksfunksorgie utan like. Omar Rodriguez-Lopez i Mars Volta har garanterat denna platta i samlingen. Lyssna här när gitarristen Pete Cosey får ett "Omar-moment" sisådär 14 minuter in i första "låten" Prelude.

söndag 16 november 2008

He Loved Him Madly - Miles Davis

Har haft extremt mycket att göra denna höst. Ändå har jag hunnit med att spela in nån slags abstrakt halv-jazzrock med en kollega till mig. Nästan helt utan rep lirade vi in sex låtar under fredagen och lördagen v. 44. Får se om det kommer ut på nåt sätt. Som en slags modell för detta hade min kollega Miles Davis elektriska period (1969-75). Jag hade en ganska diffus uppfattning om denna period. Jag har gjort försök med Bitches Brew utan att riktigt fatta vad det hela går ut på. Denna låt, He loved him madly, kommer från studioplattan Get up with it från 1974. Den är en hyllning till den då nyligen avlidne Duke Ellington och är närmare 30 minuter lång i original. Detta är de sista tio minuterna. Det är ganska långt ifrån Kind of Blues mys-Miles, men helt unikt. Låter närmast som nån slags post-rock. Lyssna på gitarristen Pete Coseys David Gilmour- möter-Zappa fills.