torsdag 21 februari 2008

The Mars Volta Cirkus 080228


Ljuset släcks och intromusiken spelas (Morricones För en handfull dollar, tror jag) och The Mars Volta, 8 personer, stegar ut på scenen strax innan 20.00. Sedan följer en 2 timmar och 40 minuter lång explosion. I kvällspressens recensioner klagas det förutsägbart nog om långa jampartier och solon. Detta var vad som överraskade mig mest över TMV live. Det börjar redan under inledningsnumret Roulette Dares som byggs ut rejält mot slutet. Den relativt ungdomliga publiken applåderar t.o.m. efter solon, även om de i övrigt beter sig som vilken metalpublik som helst, som om de vore på Fasching. Helt underbart. Under Goliath står Omar Rodriguez-Lopez längst framme vid scenkanten med ryggen mot publiken och reglerar jammet med handsignaler som en annan Frank Zappa. Som sagt är det 8 musiker på scen. En slagverksman, en saxofonist, trummor, Omar på leadguitar, en kompgitarrist, bas, keyboards och slutligen den spastiske Cedric Bixler på sång. Det är verkligen så att TMV ska avnjutas live. Albumversionerna av låtarna bleknar i jämförelse med dessa monster som vi fick höra igår. Jag kan inte låta bli att undra om TMV alltid är såhär. Var gårdagens spelning bara en vanlig vardagskväll för TMV? Hursomhelst, det var fullständigt förtrollande bra.

Setlistan såg ut såhär (tror jag, men jag är nästan säker):

Roulette Dares (The Haunt of)
Viscera Eyes
Wax Simulacra
Goliath
Ouroborous
Tetragrammaton
Agadez
Cygnus...Vismund Cygnus
Drunkship of Lanterns
Ilyena
Meccamputechture
Day of the Baphomets

måndag 18 februari 2008

Konsert

På onsdag ska jag se Mars Volta på Cirkus. Deras nya skiva The Bedlam in Goliath är riktigt bra och det hela kan nog arta sig till att bli en riktigt angenäm afton...ber att få återkomma med recension.

fredag 8 februari 2008

Det smalaste inlägget hittills...


Ingen som kan läsa svenska kommer att bry sig om detta inlägg. I USA är bandet Phish stora och om de skulle bestämma sig för att göra ännu en turné skulle de kunna sälja ut basebollenormodomes över hela den nordamerikanska kontinenten. Vilket i sig är ett mysterium. Nu till saken: På www.livephish.com kan man köpa kompletta konserter för nedladdning. Jag har under de senaste fem åren hunnit tanka ner en ganska ansenlig samling levande Phish och ämnar här dela med mig av mina favoriter:

1. Nutter Center 7/12 -97. Första setet är en hel räcka fullträffar, toppat av en delikat Theme from the bottom vars gitarrsolo (Trey Anastasio, min favoritgitarrist alla kategorier) är magiskt. Det låter som om Trey andas genom gitarren. Eller nåt.

2. Nassau Coliseum 28/2 -03. Känd bland Phish-fansen för att de spelade den mytomspunna Destiny Unbound för första gången på en hel massa år. Man hör hur publiken tokvrålar sig igenom hela låten. Men låten är en bagatell. Här finns istället en helt utzonkad Tweezer. En 30 minuters rymdodyssé, ett improvisatoriskt mästerverk som seglar via Venus och gitarrlesliet och landar i futuristisk tekno-funk. Det finns inget som låter som det här. Hela den här spelningen präglas av en märklig energi som Phish sällan orkar upprätthålla under en hel spelning.

3. IT-festival 08 -03. Hela IT-festivalen. Sammanlagt 8 cds om man nu skulle orka bränna ner hel klabbet. Massor med höjdpunkter. Ghost...helt extrem. Underbar. Reba...lyssna på de sista 15 minuterna. Precis så låter det i himlen. Jodå. Lita på mig.

Om det finns någon svensktalande därute som vet vad jag talar om, snälla lämna en kommentar eller nåt...

Bok


The Looming Tower med undertiteln "Al-Queda and the road to 9/11" är en väldigt bra bok skriven av journalisten Lawrence Wright. Den beskriver framväxten av den islamska extremismen i främst Egypten under 50 och 60-talen och Usama Bin Ladins bakgrund som rikemansson och arvtagare till sin pappas byggimperium i Saudiarabien ända fram till det berömda datumet. Vi får också följa FBI-agenten John O´Neills jakt på Al-Quaida och hur CIA hela tiden sätter krokben för honom. Helt hypnotiserande spännande och fascinerande. Det kryllar av bisarra detaljer som t.ex. att Usama inte hade något emot västerländsk musik utan lät sina döttrar lyssna på vad de ville. Detta under tiden de bodde i talibanernas Afghanistan. Usama tyckte om att spela fotboll under sin ungdom och deltog gärna i matcher på sitt afghanska hideout. Han lät också sönerna lira Nintendo. Eller som dottern Zaynab uttrycker det: "The sheik (Usama, alltså) was pretty broad minded".
Rekommenderas varmt.

tisdag 5 februari 2008

Radiohead - A Wolf at the Door

...en till Radiohead. Detta är från förra plattan Hail to the thief. Hur bra som helst.
(Välgjord "fan-video" också).

Radiohead - Weird Fishes/Arpeggi

Från In Rainbows, den senaste, omtalade, betala vad du känner för skivan. Mycket bra är det hursomhelst...särskilt detta "låtpar". Det här är en "live i studion"-version.

torsdag 24 januari 2008

Ben Folds- Still Fighting It

Den här låten finns på Ben Folds första soloplatta "Rocking the suburbs" som kom 2001. Hela skivan är ganska fantastisk men den här låten...den borde blivit en låt som spelat sönder på radio. Det blev den inte men nu kan ni som inte hört den avnjuta den här.

Borlängebesök

På lördag blir det en tur till Borlänge för att hälsa på den notoriske Dr. Soda i hans lya med vidhängande sampling av stadens livsfarliga nattliv. Jag behöver det efter denna terminsstart.

tisdag 22 januari 2008

Flytt III

Så har vi flyttat. Igen. Vi är nu en så slimmad organisation att vi kan packa ihop allt och relokalisera på en dag. Känns bra. Den förra lägenheten hyrde vi i andra hand. Innan jul var vi väldigt nära att slänga ut i runda slängar 3.000.000 på en lägenhet, men som en skänk från ovan ringde ett av stadens kommunala bostadsbolag och frågade om vi ville ha en lägenhet i deras nyproducerade hus på Heliosgatan i Hammarby Sjöstad. Självklart ville vi det. Att i detta läge med sjunkande priser köpa en lägenhet kändes inte riktigt...rätt. Huset i Borlänge är nu sålt, vilket känns bra. Att vi gjorde en liten nätt vinst gjorde inte saken sämre.

onsdag 2 januari 2008

Genesis - Supper's Ready

Eftersom jag ibland gör ogenomtänkta saker har jag köpt Genesis Live over Europe 2007. En dubbelcd från Genesis senaste turné. Den är inget vidare...för många tråkiga 80-talsgrejer. Men...de gör Ripples i en fullständigt makalös version som får en att omvärdera Phil Collins. Men i det här klippet är det Peter Gabriel-Genesis i all sin prakt från 1973 med slutet på Supper´s Ready. Phil Collins spelar bara trummor. Tycker ni det blir tråkigt så dra fram till 4.10 då Peter Gabriel dyker upp med en låda på huvudet. Eller till 6:06 då finalen inleds och Gabriel plötsligt har en silverdräkt med fransar på sig. Behöver jag säga att jag tycker det här är helt fantastiskt? Mot slutet går han och hämtar nån slags ljusdildo. För gitarrnördar är det kul att höra Steve Hackett köra tapping lång innan EVH. Lyssna från 8:13.

torsdag 20 december 2007

Happy Blackstar


Julavslutning, massor med presenter av mina elever: En samling småflaskor av choklad med sprit i, en julstjärna med tillhörande fint kort, en stor chokladask, en stor marsipangris samt en fin liten leksaksbil! Trevligt. Dessutom har jag fått julkort från min förra skola...kul att de minns mig.

Dessutom har jag köpt en julklapp till mig själv, en distpedal som heter Blackstar HT Dual. Det är mer än en vanlig distpedal utan mer en preamp med tre kanaler; clean, crunch och dist. Jag har inte provat den i live eller repsammanhang men på lägre volymer låter den helt fantastiskt. Den bästa pedalen av denna typ jag någonsing testat. Kostar kring 2000:- men låter dyrare!

söndag 2 december 2007

Nick Drake - Northern Sky

"I never felt magic as crazy as this..."